”Jag fick så mycket med mig från mina föräldrar”

Artikel av Carl-Henrik Karlsson, införd i tidningen INBLICK 2011-09-08

Ibland har jag känt att jag inte har något att dela med mig av. Jag har inte haft någon omvälvande frälsningsupplevelse eller någon dramatisk vändning i mitt liv. Lite avundsjuk har jag kanske varit på de som kunnat se ett före och ett efter. Jag vet inte om någon känner igen sig.

Men så har jag ändå förstått att jag har något underbart att berätta. För jag kan ändå – och lika mycket, men på ett annat sätt – få dela lite om vad Gud har gjort i mitt liv. Det handlar inte om mig. Det handlar om Gud. Precis som att det inte är den lilla plantans förtjänst att den växer, utan solens, jordens och vattnets förtjänst. Fadern, Sonen och den helige Andes förtjänst.

Jag fick växa upp i ett mycket tryggt hem där tron alltid var självklar. Mina föräldrar fanns där och gav mig av det de trodde var bäst och rätt. Men jag vet inte om de själva visste hur mycket de gav mig. Jag förstod det absolut inte då. Det var först långt senare, när jag läste teologi för att bli präst, som jag fick möjlighet att gå på regelbundna samtal. I dessa samtal talade vi bland annat om den tro jag hade. Mer och mer djupnade insikten om hur oerhört mycket jag var formad – inte bara påverkad – av mina föräldrar.

På vilket sätt blev jag då formad? Dels var det mitt sätt att vara och tänka. Min humor. Min lite dåliga hållning, men också mina springarben. Men även grunden till min Bibelsyn. Inte Bibelsynen i sig, utan grunden till den. Allvaret och glädjen. Tilliten till Guds Ord. Heligheten och troheten. Jag är osäker på om mina föräldrar medvetet gav det vidare. I alla fall tror jag att det som gjorde starkast intryck på mig var mina föräldrars liv. Deras ställningstaganden i olika situationer. Inte orden främst, utan att det som de trodde på formade deras liv.
Denna insikt gjorde att jag började skriva boken På Guds uppdrag. För det var så jag började se det. Att föräldrar har en kallelse från Gud att vårda sig om sina barn men även göra vad de kan för att ge tron vidare till nästa generation. Idag ser jag det som avgörande för Sveriges framtid. En missionsinsats som kanske är långt viktigare än alla andra satsningar.

Visst är jag också olik mina föräldrar. Ganska rejält på vissa plan. Och visst har jag brottats med dem bildligt talat, kanske främst om att leva radikalt. Men i de djupaste frågorna har de präglat mig. Mina tankar, min tro och mitt liv. Jag kan ta avstånd från det, men det är det sista jag skulle vilja göra. Men möjligheten finns. Men det som de gett mig är ovärderligt.Vem vill byta ut en grundmurad trygghet, en enkel tillit till Gud och en förtroendefull Bibelsyn som genomsyrar livet?

Hoppas ingen tror att det livet har gjort det enkelt att leva. De grundstenarna jag fått med mig har även fått konsekvenser i mitt liv som inte varit så roliga. Men jag vill aldrig i världen byta ut den skatt jag fått. Ett riktigt liv är för mig mer värt än ett enkelt liv. Om man har något man tror på, lever i och kämpar för – och som verkligen ser att det håller – då är det värt det.

Allt detta tackar jag Gud för. Den helige Ande har genom mina föräldrar gett mig allt detta. Inte direkt över en dag. Utan under lång tid och när jag inte alls var medveten om det. Jag kan också nu på ett helt annat sätt se hur Gud arbetar genom föräldrar och hur viktigt det är att vi som kristna uppmuntrar och stöttar varandra i vår kallelse som föräldrar. För jag har nu själv två barn. Nyblivna tonåringar. Jag hoppas och ber nu att de skall få något av allt det jag fick. Gud hjälp mig och alla föräldrar att vara dina redskap att ge vidare av det du vill ge våra barn.

Carl-Henrik Karlsson
Verksamhetsledare för Eunike – Sveriges kristna föräldranätverk