Med vänlighet i tankarna

Det fanns en kvinna i den kyrka jag brukade gå till som gjorde ett oförglömligt intryck på mig. Var det hennes kläder? Hennes sångröst? Sättet på vilket hon spelade piano?

  Nej. Inget av det. Det var hennes vänlighet.

  Den här damen ledde inga grupper, hon undervisade inte i söndagsskolan eller gjorde något annat som hade högt anseende. Hon närvarade bara troget varenda gudstjänst, sittande tyst i mitten på vänster sida av kyrkan. Om du inte kände henne skulle du antagligen bara gå rakt förbi henne. Ändå satt hon där troget vecka efter vecka, i tyst bön för andra, vänligt stöttande alla hon talade med, och mer av en välsignelse än hon någonsin själv kommer att förstå.

  Man hör inte talas om vänlighet så ofta i dessa dagar. När vi behöver en talare, ber vi den med bäst scennärvaro och det mest kraftfulla budskapet. Om vi behöver en solist, ber vi den där körmedlemmen med den fantastiska rösten. Om vi behöver någon som kan hjälpa till med ungdomarna på fredagskvällarna, ber vi någon med mycket energi och stor bil.

  Vänlighet? Det är inte en egenskap vi tittar efter så ofta, eller hur?

  ”Hon är inte modig nog.”

  ”Han är för tyst.”

  ”Hon är alldeles för mycket som en dörrmatta.”

  ”Han är alldeles för lätt att påverka.”

  Men, att ha en vänlig själ är inte en svaghet. Det är en av andens frukter. Det är en egenskap Kristus hade. Och en vi också borde ha.

  Den vänliga damen jag talar om bor inte kvar längre. Det gör inte jag heller. Jag ser henne inte längre varje söndag, men jag kommer alltid att minnas hennes vänlighet gentemot min familj och mig. Jag kommer att minnas hennes böner. Och jag kommer att minnas hennes vänliga själ.

 

Tankar att fundera på:

Tycker du att vänlighet är en positiv eller negativ egenskap?

Varför tror du att Gud valde vänlighet till en av andens frukter?

 

Dagens dekal:

Ett gram av vänlighet gör större nytta än ett ton av fördömande.

 

Ord att stå på:

”Men andens frukter är … vänlighet.”
Galaterbrevet 5:22

 

Hej igen, Gud…

Tack för de vänliga människor som har korsat min väg.