En annorlunda polisbil

Han var arton år och hade nyss fått körkort. En lördagsförmiddag frågade han sin pappa om han inte kunde få ta med sig några kompisar ut i deras bil. Pappan gav honom nycklarna och snart styrde den tunga BMW:n ut på tyska autobahn. Killen tryckte till på gaspedalen, hastighetsmätaren rusade genast upp till 160 kilometer i timmen.

Efter några kilometer fick de se en polisbil ligga framför dem.

Kolla där, utbrast en av killarna. De har gjort om en gammal folkvagnsbagge till polisbil. Maxhastigheten på en sån ligger väl runt 120.

  Alla skrattade. Killen körde fram och la sin BMW alldeles bakom den lilla polisbilen. Ett par gånger signalerade han med ljustutan. Sedan pressade han signalhornet i botten, tryckte till på gaspedalen och gick ut i den snabbaste filen. Hastighetsmätaren rusade upp mot 180. Så tittade han i backspegeln. Till sin förvåning fick han se polisbilen där. Uppenbarligen hade de antagit utmaningen.

  -Titta bakåt, grabbar. Snutarna vill tydligen vara med på vårt race… Nu ska de få se på körning!

  Killen tryckte hårdare på gaspedalen. Hastighetsmätaren passerade 200. Landskapet dansade förbi. Tjejerna som satt där bak tjöt så som tjejer brukar göra när det går fort. Nu var det kul!

  Men så tittade han i backspegeln igen. Folkvagnen – polisbilen – låg fortfarande efter! Egentligen ville han inte köra fortare, men han kunde bara inte förlora det här, inte mot en folkvagnsbagge.

  -Okay då. Nu ska ni få se vad en BMW går för, väste killen och tryckte gasen i botten.

  Hastighetsmätaren fortsatte glida uppåt. Långsamt närmade den sig 230. Det var alldeles tyst i baksätet nu. Till och med den tunga BMW:n verkade osäker, vid minsta gupp kändes det som om bilen skulle lyfta. Killen var rädd nu, hoppades för sitt liv att alla andra bilar måtte hålla sig undan.

  Men när han till slut kastade ett snabbt öga i backspegeln fanns polisbilen fortfarande kvar. Den låg precis bakom. Och inte nog med det. Polisbilen blinkade åt BMW:n att maka sig åt sidan för att kunna köra om! Fullständigt chockad styrde killen in för att lämna plats åt polisbilen. De fem ungdomarna fick se hur folkvagnen gled förbi dem i dryga 230 kilometer i timmen. Då de var förbi gjorde poliserna tecken att BMW:n skulle köra in till kanten.

  Killen fick stopp på sin bil, folkvagnen stannade alldeles framför. En av polismännen steg ur. Killen öppnade dörren.

  -Okay, stammade han. Jag vet att detta kallas vårdslös körning. Inte ens på autobahn får man köra så här. Men innan ni gör någonting annat måste ni förklara en sak: Hur i hela friden går det att få upp en folkvagnsbagge i 230 kilometer i timmen?

  -Kom ska du få se, sa polismannen. Med ett brett leende öppnade han motorhuven. Det är ingen större konst, skrattade han. Har man bara monterat in en Porschemotor under huven, så är det mesta möjligt.

Jag vet inte hur det är med dig, men både nu och då kommer jag på mig själv med att bedöma människor efter deras yttre. Många gånger låser jag mig vid de första ytliga intrycken, det kan ta lång tid innan jag upptäcker att det faktiskt fanns betydligt mer under ytan.

  Kanske är det så att vi alla har en sådan där inbyggd Porschemotor under motorhuven. Gud har lagt ner dolda talanger och slumrande resurser hos alla människor, egenskaper som bara väntar på att bli upptäckta. Problemet är bara att både vi själva och många andra har dömt ut oss redan i förväg. Därför är det kanske ingen som någonsin upptäcker att du faktiskt har en kraftfull Porschemotor slumrande under motorhuven.

 

Luk 9: 46-48
De började undra vem som var den störste av dem. Jesus, som visste vad de tänkte i sina hjärtan, tog ett barn och ställde det bredvid sig och sade till dem: ”Den som tar emot detta barn i mitt namn, han tar emot mig, och den som tar emot mig, han tar emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst av er alla, han är stor.”

 

Under ytan
Torgny wirén Mats Johanssson
Cordia