Lögn kan förstöra ett förtroende

Det är skönt när man kan lita på varandra. Det är fruktansvärt att inte kunna det.

Jakob är en pojke som man inte kan lita på. Han säger till sin pappa att han ska till fotbollsträningen. Efter bara en kvart säger han till tränaren att han ska hem. Men i stället går han till sin kamrat Peter.

En annan dag säger Jakob till sin mamma att han har gjort alla sina läxor. Men nästa dag inbillar han läraren att han varit sjuk föregående dag, och därför inte gjort läxorna.

Det dröjer inte så länge förrän andra människor upptäcker att Jakob ljuger. Nu sker det något förfärligt: de mister förtroendet för Jakob. Så nu går de och misstänker honom för både det ena och det andra. Och de blir tvungna att hålla sträng kontroll på honom. Man kan ju inte lita på vad han säger.

Guds ord säger: ”Lägg alltså bort lögnen och tala sanning med varandra.” (Efesierbrevet 4:25)

Om vi ljuger för varandra kan vi inte ha förtroende för varandra. Det gäller också de små ”vita” lögnerna.

Det låg ju lite sanning i att Jakob skulle gå till fotbollsträningen, men egentligen var det bara en förevändning för att gå till Peter. Vi kan säga mycket som är nästan sant – eller i varje fall inte helt och hållet lögn. Men också där faller förtroendet mellan oss sönder.

Ofta blir det så, att den ena lögnen för den andra med sig. Har man börjat ljuga, måste man ofta ljuga igen för att dölja den första lögnen. Det är inte alltid människor upptäcker att vi ljuger. Men Gud gör det alltid. Han hör var gång vi säger ett osant ord och det väcker hans vrede.

Har man trasslat in sig i en eller flera lögner, finns det bara en utväg: att bekänna sin synd för Gud och för dem man har ljugit för. Då är förlåtelsens väg öppen. Då kan man få en ny start och kan öva sig i att lägga bort lögnen och tala sanning.

Ta emot det eviga livet!
Carsten Hjort Pedersen
BV-förlag