Gud kommer aldrig på museum

Vi vet att både föremål och människor har sin tid.

  En gång i tiden fanns det inte några ångmaskiner. Men så uppfann man ångmaskinen och använde den till mycket, till exempel i lokomotiv och på fabriker. Senare uppfann man andra och bättre maskiner, och nu är det nästan ingen som använder ångmaskiner mera. Så har det också gått med de stora segelbåtarna och riddarens rustning och många andra saker. Det var en tid då de inte fanns till. Så blev de uppfunna och hade sin tid, men nu används de inte annat än som hobby och på museer. Museer är ställen där man kan få se det som användes en gång i tiden.

  Människan har i ännu högre grad sin tid. För var och en av oss gäller det att det var en gång då vi inte fanns. Så blev vi födda. Vi lever en kort eller lång period på jorden, så dör vi och är borta. På kyrkogårdarna kan man se gravstenarna efter dem som inte lever längre.

  Så har vi blivit vana vid att allting har sin tid. Men med Gud är det annorlunda. Han har inte blivit ”uppfunnen” eller kommit till vid en eller annan tidpunkt. Han har alltid funnits, och han ska alltid finnas. Att Gud skulle försvinna och inte mer finnas kommer aldrig att ske. Det finns ingenting före Gud och det ska inte heller finnas något efter Gud. Gud kan aldrig komma på museum, och han kan inte hållas fången på en kyrkogård. Gud är från evighet till evighet.

  Denne evige Gud är dessutom vår Frälsare, därför att han blev född som människa, dog för våra synder och stod upp från graven igen. Gud är därför en evig Frälsare.

  I Bibeln står det: ”Före mig är ingen Gud danad, och efter mig skall ingen komma. Jag, jag är Herren, och förutom mig finns ingen Frälsare.” (Jesajas bok 43:10-11.)

 

Ta emot det eviga livet!
Carsten Hjort Pedersen
BV-förlag