Förlåten – fri

Jonas är en pojke på nio år, som tycker mycket om att spela fotboll. Han gör det tidigt och sent. Han gör det inne och ute.

  Hans pappa har sagt att han inte får sparka boll vid altanen i närheten av den stora fönsterrutan. Men det har Jonas gjort flera gånger utan att det hänt något. Gräsmattan är så fin just på det stället.

  Det går nog bra i dag också när han har besök av Andreas, tror Jonas. Det går bra —ända tills det inte gör det längre. Med ett vackert skott skickar Jonas bollen in genom den stora rutan så glasskärvor och blomkrukor flyger åt alla håll. Jonas vet att han gjort något alldeles galet. Han är ingen drummel, han bara gillar fotboll. Så trots att Andreas står bredvid honom, börjar han gråta.

  Nu kommer pappa springande ut genom trädgårdsdörren. Han är mycket arg. Han skäller ut Jonas och frågar vad han tänker på. Jonas står bara och gråter. Pappa går och hämtar sopkvast och hink i skjulet. Nu ska glasskärvorna och krukjorden sopas upp.

  Jonas sopar också. När pappa för ett ögonblick vilar sig, går Jonas bort till honom. Han tittar ner och sparkar lite på skärvorna. Så lyfter han blicken och säger: ”Pappa, kan du förlåta mig?”

  Jonas pappa blir helt överrumplad, men han svarar spontant: ”Ja, visst förlåter jag dig!”

  De orden gör något med Jonas. Han hoppar inte upp i luften, men nära på. Han känner sig så lättad. Efter att ha gett pappa en kram och sopat upp de sista skärvorna går han sin väg med Andreas.

  Pappa står och tittar efter dem. Nog tycker han att Jonas kunde ångrat sig lite mer. Även om försäkringen täcker det trasiga fönstret, är det liksom lite för lätt att slippa ifrån det hela med ett enkelt ”förlåt”.

  Men Jonas har förstått vad förlåtelse är. När man är förlåten, är man fri. Då blir man så lätt som ett moln på himlen. Så är det i varje fall när det gäller Guds förlåtelse. Gud är nämligen inte som Jonas pappa, som tycker att Jonas fortfarande borde vara lite ledsen, fast han fått förlåtelse. Gud gläder sig med oss över att vi kan känna oss helt fria när han har förlåtit våra synder. Han säger: Jag har utplånat dina överträdelser som ett moln. (Jes 44:22)

 

Ge vidare!
Carsten Hjort Pedersen
BV-Förlag